Du har sannolikt hört talas om trenden "quiet quitting" som tog sociala medier med storm. Världen över beskrev människor hur de fått nog av att känna sig överbelastade och bortglömda på jobbet. Rörelsen har sedan dess kommenterats, kritiserats och hyllats.
Men vad är egentligen quiet quitting? Hur uppkom fenomenet? Och kanske viktigast av allt: hur förebygger du det i din organisation?
Vad är quiet quitting?
Quiet quitting innebär att göra det minsta möjliga på jobbet. Arbetsbeskrivningen följs till punkt och pricka, utan några som helst extra sysslor eller arbetstimmar. Inte heller finns något större känslomässigt engagemang knutet till arbetet.
Quiet quitting utmanar idén om att arbetet alltid kommer först. Det kan ta sig uttryck i att sätta tydliga gränser, avsäga sig extra uppgifter, eller helt enkelt sluta överprestera. Ingen mer övertid, frivilligarbete eller lunch framför datorn.
På svenska kallas trenden ibland för "tyst nedtrappning" eller "att smygsluta."
Hur uppkom quiet quitting?
Quiet quitting är resultatet av ett förändrat arbetsklimat. Nedskärningar, åtstramade budgetar och krisåtgärder i samband med pandemin gav många medarbetare (ibland motvilligt) utökade arbetsuppgifter. Parallellt suddades gränsen ut mellan arbete och fritid, till följd av ökat hybrid- och distansarbete. Sammantaget höjdes förväntningarna på arbetsgivarna. Detta från arbetsgivare som kände sig överbelastade, men underkompenserade. Quiet quitting är en respons på det missnöjet.
Quiet quitting i praktiken
Fördelar med quiet quitting
Ett visst mått av quiet quitting kan vara ett steg mot att uppnå en balans mellan arbete och fritid (s.k. work-life balance). Något som annars kan vara en utmaning för individer som ofta tar på sig extra arbete eller fler timmar. Ett balanserat förhållningssätt till arbetet är en förutsättning för glada, friska och produktiva medarbetare. Tvärtom är ett högt arbetstryck en av de främsta orsakerna till arbetsrelaterad stress och utbrändhet.
Nackdelar med quiet quitting
Att missnöjda medarbetare slutar kan kännas tufft. Men att de "smygslutar" kan faktiskt vara värre. Att tacka nej till projekt på grund av brist på motivation leder till stillastående medarbetare och organisation. Många bolags konkurrenskraft är beroende av engagerade medarbetare. På liknande sätt behöver många medarbetare stimulans och utmaningar för att växa.
Att göra minsta möjliga insats kan dessutom drabba andra kollegor, vars arbetsbörda risker att öka till följd. Attityden kan dessutom ha en negativ inverkan på arbetsklimatet och kulturen.
Genom att trappa ner sitt engagemang riskerar även medarbetaren själv att gå miste om de saker som berikar en arbetsplats, såsom kultur, gemenskap och sociala event.
Löpande kompetensutveckling kan förebygga quiet quitting
Så hur förebygger du quiet quitting i din organisation? Vi vet att det finns ett samband mellan missnöje och quiet quitting. Missnöjda medarbetare är i regel mindre motiverade, engagerade och produktiva.
94% av medarbetare stannar längre om organisationen erbjuder utvecklingsmöjligheter (LinkedIn Learning Report). Dessutom uppger 87% av millennier att de förväntar sig löpande kompetensutveckling av sina arbetsgivare (Gallup).
Att erbjuda löpande kompetensutveckling kan därför vara ett effektivt sätt att förbättra medarbetarupplevelsen, även i tuffa tider. En intern akademi av relevanta utbildningar skapar möjligheter för karriärutveckling, vilket i sin tur kan få arbetet att kännas mer meningsfullt. Anpassade lärresor boostar motivationen genom att sätta upp personliga mål.
Att utvecklas är belönande och stärker självförtroendet i det dagliga arbetet. Med ett starkt kunskapskapital kommer möjligheter. Vi på Learnster är därför övertygade om att lärande organisationer löper lägre risk att drabbas av quiet quitting.
Relaterad läsning: Har du koll på "digital learning fatigue"?
